Henån

Den gamla gården Henån låg uppe på backkrönet, strax invid skolan. Den hade anor från medeltiden och tillhörde åtminstone sedan 1519 Morlanda säteri. Vid skiftet 1823 splittrades byn, det var då utmarken vid ån började bebyggas.

Henåns samhälle började växa fram år 1850. Då startade handlaren Johan Fredrik Andersson en affärsrörelse och senare även badhus, handelsbod, gästgiveri och poststation.

Henån var den första badorten på Orust. Badgästerna bodde inhyrda hos ortsbefolkningen. Efter en tid byggdes hotell, pensionat och värdshus. Ångbåtsförbindelsen gjorde att folk fick lättare att ta sig till andra öar och platser, och därmed började nöjesresandet. Henåns historia visar att där fanns många handelsbodar. Detta tillsammans med badgästverksamheten ökade omsättningen och samhället växte.

Den första industrin, en stenkvarn, kom på plats 1926, följd av sågverk och flera småbåtsvarv. Den nya länsvägen, som drogs genom Henån i början av 1960-talet, kom att öka ortens utvecklingsmöjligheter kraftigt. Samtidigt pågick sammanslagningarna av de mindre kommunerna. Henån segrade i dragkampen om var den nya kommunala förvaltningen skulle ligga.