En detaljplan är ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna och grannarna. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett visst markområde. De allra flesta detaljplanerna på Orust finns inom tätorterna men kan också finnas över fritidsområden och liknande.
En detaljplan upprättas i enlighet med Plan- och bygglagen (1987:10) och Miljöbalken (1998:808)
Hur går en handläggning av detaljplan till?
Sökanden kommer in med ett förhandsbesked om att få avstycka tomter för till exempel bostadsändamål. Miljö- & byggnadsnämnden beslutar att frågan får prövas i en detaljplan. Varför så omständigt?
I en detaljplan redogörs för hur omkringliggande miljö påverkas, hur markområdet skall användas, hur vatten och avlopp skall ordnas och hur de fastighetsrättsliga frågorna skall lösas med mera. Går inte det lika bra i ett bygglov?
I en plan regleras byggnadshöjder, storlek på byggnaden, läget på tomten m m. Söker man ett bygglov som följer bestämmelserna, får man bygglov på delegation, vilket innebär att man inte behöver gå den långa vägen med att höra grannar, vänta på att nämnden ska fatta beslut med mera.
Och hur gör man en detaljplan?
Kommunen kan, i mån av tid, göra detaljplaner eller så får sökanden anlita en konsult. - 1. Kommunen börjar med att ta fram en grundkarta.
- 2. En så kallad programhandling upprättas (behövs ej om aktuellt område finns medtaget i en antagen översiktsplan). Enklare skiss med beskrivningsdel och enkel miljökonsekvensbeskrivning.
- 3. Nämnden godkänner programhandlingen för samråd. Programmet skickas ut till berörda sakägare (omkringliggande fastighetsägare) myndigheter, organisationer med flera för eventuella synpunkter.
- 4. Efter samrådstidens slut upprättas en samrådsredogörelse med kommunens kommentarer till de yttranden som kommit in.
- 5. Formell detaljplan utarbetas med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning med mera. Miljö- & byggnadsnämnden tar beslut att skicka ut planen på samråd till samma sakägarkrets som programhandlingarna.
- 6. Inkomna yttranden sammanställs i en samrådsredogörelse som kanske föranleder ändringar i planförslaget.
- 7. Miljö- & byggnadsnämnden godkänner den justerade planen och nu är det dags för utställning av planen. Nu skall den vara slutgiltig med alla utredningar som krävs och planen finns tillgänglig på kommunkontoret och har kungjorts i tidningar, finns även på kommunens hemsida så att alla kan ta del av planförslaget. Yttranden inhämtas även nu.
- 8. Inkomna yttranden sammanställs i ett utställningsutlåtande som skickas ut till de som har haft synpunkter på planen som inte har blivit tillgodosedda, för att kunna påverka politikerna inför antagandet.
- 9. Enklare planer antas av Miljö- och byggnadsnämnden, lite större planer antas av Kommunfullmäktige efter godkännande av Miljö- och byggnadsnämnden.
- 10. Efter antagandet får de, som inte har blivit tillgodosedda vad gäller sina erinringar, ett besked om att planen blivit antagen och en hänvisning till hur de kan överklaga antagandebeslutet.
- 11. Antagandebeslutet överklagas till Länsstyrelsen som antingen avslår överklagandena eller upphäver planen. Skulle Länsstyrelsen avslå överklagandena kan planen överklagas vidare till Regeringen.
- 12. Om inga överklaganden inkommer vinner planen laga kraft 3 veckor efter det att antagandebeslutet har justerats.
- 13. I alla detaljplaner finns en s k genomförandetid, vilket innebär att om planen ändras inom denna tid kan den som förlorar sin byggrätt få ersättning av kommunen för detta. Efter genomförandetiden gäller planen tills den upphävs eller omarbetas till ny plan.
Enkelt planförfarande
Det som beskrivits här ovan är så kallat "normalt planförfarande". Vid "enkelt planförfarande" utgår utställningsskedet och ersätts med ett samråd 2. Om inga erinringar mot planen inkommit under samråd 1 går planen direkt till antagande i Miljö- och byggnadsnämnden.
