 |
 |
Du är här:
Igelkotten i regionen
Under 2010 gjordes en studie i hur igelkottens utbredning är i Fyrbodalsområdet. Studien bygger bland annat på att allmänheten rapporterade in sina observationer av igelkottar.
Syftet med studien som beskrivs i denna rapport är att undersöka igelkottens utbredning inom Fyrbodals kommuner.
Allmänheten rapporteradeEn del av undersökningen gjordes genom att allmänheten via en enkät på kommunens webbplats kunde rapportera sina observationer av igelkottar. Mellan 23 juni och 22 september pågick rapporteringen på webben. Främst i tätbebyggda områdenDet gjordes några observationer av igelkottar på Orust, bland annat i Ellös och Svanesund. Rapporten visar att igelkotten främst finns i närheten av tätbebyggda områden. Faktorer som trädgårdshäckar, tillgång till mat och ett relativt gott skydd mot andra djur gör villaområden till igelkottsområden. Det är Tanums kommun som drivit projektet och sökt statliga pengar till inventeringen. Fakta om igelkottenIgelkotten är ett av jordens nu äldsta levande däggdjur och tillhör ordningen insektsätare. Den europeiska igelkotten (Erinaceus europaeus) har troligen funnits i mer än 30 miljoner år. Det uppges i litteraturen att igelkotten har ca 6000 taggar! På igelkottens matsedel finns allt från daggmaskar, sniglar, snäckor, insekter, grodor, ödlor, musungar, fågelungar, ormar m m. Den söker sin föda oftast under natten. När det blir kallare framåt hösten går igelkotten i dvala. Kroppsfunktionerna går då på "lågvarv" med en kroppstemperatur ner mot 6° C, mycket låg hjärtslags- och andningsfrekvens. Fettreserven som igelkotten byggt upp under sommarmånaderna används då som energikälla. För att klara dvalan krävs dock att födotillgången varit god. Är vikten för låg innan dvalan kan många igelkottar dö under vintern. Särskilt svårt kan det vara under vintrar då det råder sträng kyla under lång tid. Normalt överlever mindre än en tredjedel av igelkottsungarna sitt första levnadsår. Orsakerna till att antalet igelkottar minskar kan vara flera. Som exempel diskuteras markförsurning, förändrat landskap, bekämpningsmedel, miljögifter, råttgift, ökad trafik, brist på platser för vinterdvalan, konkurrens till andra arter, klimatförändringar m m. Mest sannolikt är kanske att det är flera orsaker som samverkar. Igelkotten trivs i anslutning till våra villaträdgårdar där den kan hitta föda och platser lämpliga för bon. Vill du hjälpa igelkotten kan du även mata den. Lämplig mat kan vara t ex katt- eller hundmat, och matrester av kött och fisk. Till att dricka ges vatten, ej mjölk. Lämpliga boplatser för övervintring och även för tillfälliga sommarbon, är torra busksnår och lövsamlingar. En igelkott kan använda flera bon under sommaren som den inte vill dela med andra igelkottar. Man kan också bygga speciella vinterbon av trämaterial (se nedanstående länkar). En alltför välskött trädgård är därmed ingen bra igelkottsmiljö. Låt därför någon löv- och rishög ligga kvar. Undvik också att använda bekämpningsmedel i din trädgård. Tänk också på att igelkottar kan finnas i de brasor som legat en tid för att eldas på påsk eller valborg. Igelkotten är fridlyst vilket innebär att man inte får flytta den. I lagens mening räknas detta då som "jakt". En flyttning av igelkottar är i regel meningslös då den också rör sig över stora områden och snart lämnar den plats dit den flyttats till. De är alltså inte så trogna en speciell plats mer än högst tillfälligt.  |
Kontaktuppgifter:
Lena Sedin
Miljö- och byggnadsförvaltningen miljo@orust.se
Relaterad information
|
