Orusts historia - 1500-talet
Ända sedan slutet av 1300-talet var Norge i union med Danmark. Under 1500-talet blev Norge snarast ett danskt lydrike och upp-
hörde att praktiskt existera som ett självständigt land. Svenskar-
na försökte erövra Bohuslän dels 1523-1532 genom Gustav Vasa och dels under det nordiska sjuårskriget 1563-1570. Sedan 1400-talet hade benämningen Bohus län använts om den södra delen av landskapet, den del som då lydde under Bohus fästning. Den norra delen kallades Viken.
Den katolska kyrkan hade genom sitt med tiden allt större jord-
innehav blivit en maktfaktor. Många gårdar på Orust tillhörde Dragsmarks kloster. Reformationen 1536 innebar inte bara att kyrkolivet förändrades, den medförde också att den världsliga makten kunde stärkas. Klostren lades ned och deras egendomar drogs in till kronan.
Den huvudsakliga näringsgrenen var jordbruket. Viktiga binäring-
ar var fiske och jordbruk.
En betydelsefull händelse längs västkusten under 1500-talet var sillfiskeperioden. Sillstimmen kom alldeles nära land och tycktes outtömliga. Mollösund, Gullholmen och Härmanösund är de enda fiskelägen som nämns i källor från 1500-talet. Det är troligt att
de etablerades som bosättningar just tack vare det intensiva fisket.
Orust under 1000 år: 1500-talet
