Fisket: 3
Konservindustrin växer fram
För att bevara fisken kan den konserveras genom torkning och saltning samt kabeljoberedning, som innebär att fisken både saltas och torkas. I Mollösund kan man fortfarande se ställningar med spillånga som torkas. Under sillperioderna uppstod en mängd sillsalterier. Magnus Gustaf Retzius som reste i Bohuslän på 1890-talet ger följande beskrivning av sitt besök i Mollösund:
"Vi voro nu snart - efter 1 1/2 timmes färd från Marstrand - framme vid Mollösunds stora fiskeläge. I dess hamn sågos åt-
skilliga jakter lastade med sill. Utmed stranden ligga fiskbodar i lång rad. Öfveralt ser man sillsaltning i full gång. Vi gå i land,
ty ångbåten skall dröja här en god stund. Här tätt invid landnings-
bryggan äro två stora salterier. Vi stiga in i det ena. Det är en
stor fiskbod, ungefär lik en lada. Golfvet är nersöladt av sillrester och saltlake, så att man får gå försigtigt. Hela luften är genom-
pyrd af sillukt. Invid dörren står ett kolossalt, mer än två meter bredt, rundt kar, till hälften fyldt av sill, som nu är två dagar gammal, men provisoriskt saltad. Där bredvid stå tvänne unga kvinnor, som med venstra handen undan för undan taga upp en sill i sender ur karet. Med en liten knif, som de hålla i högra handen, göra de ett hastigt stick i sillens buksida, tätt nedom hufvudet och bakom gälarne och slita med ett ryck bort en del
af inelfvorna. Sedan kasta de sillarne under noggrann sortering i smärre, större och fet sill i trenne skilda baljor. Denna procedur kallas att "gäla" eller "gana" sillen, och kvinnorna benämnas "gälerskor" eller "ganerskor". Bredvid dem står en tredje kvinna, som åter tager upp den gälade sillen ur sina olika baljor och lägger dem varsamt i skilda tunnor. Sillarne packas sålunda, en efter en, hvarf efter hvarf."
Långorna rensas och fläkas i Mollösund. Foto: Hedda Ekman, 1899, Nordiska Museets arkiv.
|
Förutom storsillen så fiskade man även den mindre skarpsillen. Den såldes antingen färsk eller saltad, i vilket fall den kallades brissling. Eftersom skarpsillen förlorade sin fina smak när den saltades så var efterfrågan inte så stor. På 1840-talet startade ansjovistillverkning i Drammen i Norge och i Fjällbacka i norra Bohuslän. Salteriidkaren och handelsmannen J.J. Hallgren på Gullholmen började med att sälja brissling på 1850-talet. 1864 startade han en konservfabrik på ön. Invånarna på Gullholmen hade många kontakter med Norge genom storsjöfisket och fraktfarten. Dessa kontakter kan ha varit betydelsefulla även när det gällde konservtillverkningen eftersom norrmännen kommit längre inom det området. J.J. Hallgren introducerade flera nyheter som var viktiga för ansjovisindustrin, bl.a. skinn- och benfri delikatessill. Han var också först med att lägga in ansjovis i hermetiskt slutna kärl.1898 köptes Hallgrens konservfabrik av det nybildade storföre-
taget aktiebolaget Sveriges Förenade Konservfabriker (SFK). Sonen Hugo Hallgren flyttade 1901 till Ellös där han startade en
ny konservfabrik.
Konservfabriken blev snart en typisk kvinnoarbetsplats. Kvinnor-
nas nya inkomster var säkert mycket välkomna i många stugor. Att arbeta på konservfabrik var dock ett hårt, kallt och blött ar-
bete. Långt in på 1900-talet var arbetsförhållandena inte bättre
än under pionjärtiden på 1800-talet.
Ny teknik och nya fiskeplatser
När sillen kring sekelskiftet åter gav sig iväg, hade man bättre beredskap än tidigare. Båtar och redskap var nu sådana att
man kunde följa sillstimmen ut till havs. De första motorerna monterades in i början av 1900-talet. Snörpvaden som introdu-
cerades vid sekelskiftet medförde att fångstmängden stadigt ökade. På 1920-talet började svenska båtar att delta i Islands-
fisket. Där fiskade man sill med drivgarn.
Genom effektivare metoder och redskap utvecklades det bohus-
länska fisket till en modern och inkomstbringande näring. Under 1900-talets senare hälft hade dock båtbeståndet minskat. Om-
kring 1960 var tillgången på sill så dålig att Islandsfisket inte längre ansågs lönsamt.
I slutet av 90-talet var ett tjugotal personer yrkesmässigt syssel-
satta med fiske på Orust.
