Fornborgar

En fornborg är inte en stor välbyggd borg med väldiga murar och vallgravar. Det är en plats uppe på ett brant berg, där man med enkla stenmurar stängt av de klyftor och svackor där man har kunnat ta sig uppför berget.

Ett annat namn på fornborgar är "bygdeborgar", vilket kanske säger något om själva företeelsen. Traktens befolkning har kunnat ta skydd här i ofredstider. På flera borgplatåer finns källvatten, något som är en förutsättning för att de som tog sin tillflykt dit skulle kunna överleva en längre tids belägring.

På Orust finns många berg väl lämpade som tillflyktsorter. Dal-
gångarna kantas av branta berg, där man har en vid utsikt över nejden. På båda sidor om Valldalen (dalgången mellan Varekil och Henån) ligger flera fornborgar.

Det är svårt att ange exakt när fornborgarna anlades. 1983-1986 undersöktes fem av borgarna på Orust. Man fann då material från sen bronsålder ända fram till medeltid.

Hur långt fram i tiden borgarna kom att användas är svårt att säga. En mur på fornborgen i Hällsberg i Stala visade sig vara byggd tidigast på 1400-talet. Sedan de en gång anlagts har de säkerligen använts under en längre period.

De branta bergen med sina gamla stenvallar har ofta satt männi-
skors fantasi i rörelse. Det finns många sägner förknippade med fornborgarna. Följande skrev prästen Johannes Oedman 1746:

      På Orustlandet har bott mäktiga Näskonungar, som for i
     härnad, dvs. idkade sjöröveri och allehanda härjande, där
     de med sitt ständiga buller och oväsen, med krig gruvligen
     oroade detta land och ön, som är väl belägen och har goda
     hamnar runt om på alla sidor; ty som dessa Näskungar
     (vilka i forna tider varit två som regerat på Orust i de två
     häraderna, den ena i östra och den andra i västra häradet)
     städse rövat och oroat andra, så att denna ö må väl kallas
     Oroste land = en orolig plats och ställe; Minnesmärken
     efter sådana Näskungar är fyra slott eller fästningar som
     ännu syns genom sina "reliquier" och kvarlevor, där de
     stått nämligen på Borrefjäll, Borrewägg, Hitsefjell och
     Önnefjäll.