Skeppsredor

Orust kom att bli två skeppsredor medan Tjörn endast blev en. I varje skeppsreda fanns det 40 lider med 4 gårdar i varje lid. Varje lid skulle utrusta en krigare till det skepp som skeppsredan svara- de för. Ett skepp skulle ha 40 krigare eller roddare.

Uppläggningen liknade den ledungsorganisation som fanns i övriga Norge. Sannolikt gjordes inte denna indelning längre för att värva krigsfolk utan hade övergått till en fast skatt. Den blev den äldsta ordinarie skatten. Ledungen kom med tiden att följas av många fler skatter. Rester av indelningen i lider ses ännu i 1568 års jordebok.

Benämningen skeppsredor bestod ända till dess Bohuslän blev svenskt 1658. Fogden kallades "ridfogde". Indelningen behölls av den nya svenska överheten. Områdena kallades dock härader istället.

Det är inte säkert att gårdsantalet på Orust under 1200-talet räck- te till 80 lider. Man har ändå delat Orust i två skeppsredor efter- som befolkningsantalet måste ha varit alldeles för högt för bara en. Kanske bodde det inemot 10 personer på varje gård. I så fall bestod Orust vid 1200-talets slut i bästa fall av 3.000 invånare. Invånarantalet har i så fall tredubblats sedan år 1000. Det är ingen omöjlighet. 1200-talet var ett förhållandevis fredligt århundrade. Utvecklingen gynnades av nya hamnstäder och ökad handel.