Du är här:
Erikskrönikan
Omkring 1335 skrevs en rimkrönika om den svenska Folkungaättens bedrifter med hertig Erik som huvudperson. Rimkrönikan grundar sig på historiska händelser men är mycket partisk i sin framställning. En del av händelserna utspelar sig i Orusts närhet.
Hertig Erik var son till den svenske kungen Magnus Ladulås. I bör- jan av 1300-talet bröt han med sin bror kung Birger och skapade ett eget furstendöme i Västsverige. Genom gifte med den norske kungen Håkons dotter Ingeborg fick han Bohuslän. Erik behärskade dessutom Västergötland och norra Halland. Han residerade på Ragnhildsholmen mitt emot Kongahälla. Hertig Erik slutade sitt öde 1318 som fånge hos brodern Birger på Nyköpings slott. Men Birger fördrevs och Eriks treårige son Magnus blev vald till kung i Sverige 1319. Magnus Eriksson ärvde samma år den norska kungakronan efter sin morfar Håkon. De båda länderna var sedan i personalunion till 1355 då Magnus son Håkon blev kung i Norge. Kung Håkon nämns i ett pergamentsbrev från 1611 som räknar upp äldre gårdsköp i Varekilsnäs på Orust. Ett av gårdsköpen ägde rum i kung Håkons sjätte regeringsår, dvs. år 1361. Håkon gifte sig med den danske kungen Valdemars dotter Margareta. Efter hans död 1380 kom hon helt att dominera scenen i Norden. Genom sitt kraftfulla agerande sammanförde ![]() Under 1300-talet var riddarspel och torneringar ett viktigt tillfälle för kungamakten att glänsa och hävda sig. Dessa färgglada tillställningar upplever nu för tiden en renässans och är återigen populära folknöjen. ![]() |
Kontaktuppgifter:
Verksamheten för samhällsutveckling kommun@orust.se |