Du är här:
VägminnenKartor, resebeskrivningar och gästgiveridagböckerÄldre kartmaterial visar sträckningarna på gamla vägar och gästgiveridagböcker berättar om vilka som förr var på resande fot medan tingsprotokoll från 1600-talet skvallrar om gästgiverier som nu är försvunna. Många är också berättelserna om de faror som hotade dåtidens resenärer, det mödosamma vägbyggandet, den påfrestande skjutsskyldigheten och anekdoter från gästgivargårdar och lönnkrogar. Detta material tillsammans med reseberättelser från 1700-talet men även skildringar från 1500-talet gör att det finns mycket material bevarat som handlar om vår väghistoria. Kartprojekt från 1700-taletÅr 1733 hade lantmätare Lohm lagt in landsvägarna tillsammans med både post- och gästgivaregårdarna i Göteborgs- och Bohuslän på en karta. Efter detta blev milstenar med årtalet 1737 uppsatta i länet, senast år 1740. Projektet innefattade även vägvisare och gästgivaretavlor. Orust och Tjörn var dock undantagna denna beställning och uppsättning av vägmärken. Antagligen för att vägarna här vid denna tidpunkt inte var tillräckligt farbara. Vägvisare och milstenarAv 1700-talets vägvisare som skulle finnas vid varje vägskäl finns inga kända bevarade från Orust, däremot finns ett fåtal vägvisare från 1900-talet kvar. Milstenarna eller milstolparna som de också kallas bär på Orust årtalet 1751 och skiljer sig från de stereotypa milstenarna i övriga Bohuslän. De är lokalt tillverkade men inte desto mindre charmiga. Andra exempel på vägminnenVäghållningsstenarna som har att göra med markägarnas obligatoriska väghållningsskyldighet är framförallt från 1800-talets mitt men enstaka fall från 1700-talet är kända på Orust. Andra exempel på vägminnen är grindar, broar, gamla vägsträckningar, gästgivartavlor och färjelägen. Några av dessa gamla minnen finns fortfarande kvar ute i landskapet medan många saknas. Flera har försvunnit vid dikesgrävning eller andra typer av vägarbeten och många har fått en sekundär funktion som trappstenar, flaggstångsstenar, grindstolpar, solur och ibland som brohällar. Inventering och restaureringOrust kommun har i samarbete med Trafikverket utfört en inventering och restaurering av vägminnen på Orust. DokumentationUnder detta projekt sammanställdes också arkivuppgifter och övrig dokumentation i skriften VÄGMINNEN PÅ ORUST — En kulturhistorisk resa längs gamla vägar på Orust av Folke Almegius och Anders Bertrandsson, 2009. I den kan du läsa mer om de första vägarna, väghållningen, vägminnen och väghistoria från Orust. Den finns på turistbyrån och på biblioteket i Henån. Tips från allmänhetenMånga tips om vägminnen har kommit från allmänheten och mottages i fortsättningen lika tacksamt. Hör av dig om du har information. Ditt vägminne publiceras då här. Vi rapporterar även till Riksantikvarieämbetets fornminnesregister och vägminnet kan sedan efter registrering sökas via Fornsök. I Fornsök-s databas väljs sökkriterierna; kategori - Kommunikations-/maritima lämningar och lämningstyp - vägmärke. Fornsök
Varför behövs ett register?Historiska vägmärken är skyddade genom Lagen om Kulturminnen och bör registreras i Fornminnesregistret och ses över. Vägmärken är särskilt utsatta och många har försvunnit eller blivit påkörda under vägarbeten. Andra riskerar att falla i glömska då grönskan i många fall växer över dem och döljer dem för eftervärlden. De vägminnen på Orust som idag befinner sig intill dagens allmänna vägar har restaurerats och kommer att underhållas av Trafikverket i framtiden. Underhållet innebär en årlig översyn i form av röjning och eventuell rapportering av skador till Länsstyrelsen. ![]() |
Kontaktuppgifter:
Verksamheten för samhällsutveckling kommun@orust.se
Relaterad information
|