| Beredning
|
Ärendet utreds och förslag till beslut tas fram.
|
| Bordläggning
|
Ett ärende flyttas till nästa sammanträde. Ytterligare uppgifter får inte läggas till.
|
| Demokrati
|
Väljarnas vilja så som den uttrycks i de allmänna valen.
|
| Ekonomi
|
Kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning och förvalta sina medel på ett betryggande sätt och med god avkastning. Kommunallagen har föreskrifter om hur kommunens ekonomi skall skötas och fullmäktige beslutar om skatt och ekonomiska ramar (dvs. budget) för nämnderna.
|
| Fråga
|
Enkel fråga som skall kunna besvaras av berörd ordförande omedelbart. Endast frågeställaren och svaranden får delta.
|
| Förtroendevald
|
Ledamot i fullmäktige som väljarna utsett i allmänna val.
|
| Gruppledare
|
Den som leder respektive parti i kommunfullmäktige.
|
| Huvudproposition
|
Huvudförslag i omröstning.
|
| Interpellation
|
Fråga - skriftligt ställd - till ordförande i den nämnd som ansvarar för verksamheten frågan avser. Interpellationen skall besvaras vid nästa fullmäktigesammanträde och då kan även de andra ledamöterna i fullmäktige vara med i debatten (jfr fråga).
|
| Jäv
|
Jävig är den som berörs personligen av utgången i ett ärende. Sådan ledamot skall inte delta i ärendets handläggning eller beslut. Regeln är till för att inte skada tilltron till ärendets objektiva beredning och beslut.
|
| Kommunallag
|
Kommunernas främsta regelverk, senast omtryckt i svensk författningssamling 2000:277. Kommunallagen styr principer, anger ramar och särskilda bestämmelser för den kommunala verksamheten.
|
| Ledamot
|
Ordinarie mötesdeltagare i fullmäktige eller nämnd.
|
| Motion
|
Ärende som kommer från en fullmäktigeledamot. Motionen bereds och går sedan tillbaka med förslag till beslut i fullmäktige.
|
| Nyval
|
Nyval sker till varje mandatperiod i de allmänna valen.
|
| Omröstning
|
Om det framställs flera förslag till beslut kan ledamöterna begära att få rösta om vilket förslag som skall antas.
|
| Ordförande
|
Fullmäktiges ordförande har hela ordningsmakten under sammanträdena och ansvarar för kallelse och protokoll.
|
| Proposition
|
När fler än ett beslutsförslag finns kvar efter debatten i ett ärende skall, vid begäran om omröstning, ordföranden ställa upp en omröstningsordning (propositionsordning) så att ledamöterna kan rösta ja eller nej eller eventuellt avstår.
|
| Quorum
|
(Lat.) Beslutsförhet d v s regler om att ett visst antal ledamöter måste vara närvarande i fullmäktige vid ett beslut.
|
| Reservation
|
När beslut gått ledamot emot kan ledamoten anmäla att han/hon inte är överens med majoriteten och få sin reservation antecknad i protokollet.
|
| Suppleant
|
Äldre benämning för 'ersättare' till ordinarie ledamot.
|
| Tryckfrihetsförordningen
|
Grundlag som bl a. fastställer offentlighetsprincipen.
|
| Utslagsröst
|
Det väljs ett ojämnt antal ledamöter till både fullmäktige och nämnderna(41 i kf, 11 i ks, 9 i övriga nämnder). Anledningen är att undvika att lika röstetal uppstår vid en omröstning i ett ärende. Skulle ändå någon vara frånvarande så att omröstningen blir "oavgjord", utgör ordförandens röst utslagsröst vid en omröstning. Ordföranden får då inte avstå från att rösta (röstplikt).
|
| Valbar
|
Valbar till fullmäktige är den som har rösträtt d v s är folkbokförd i kommunen, har fyllt 18 år och är medborgare i Sverige, EU, Island eller Norge eller har varit folkbokförd i Sverige minst tre år i följd före valdagen.
|
| Yttrande
|
I beredningen av ett ärende skall berörda nämnder m fl avge sin syn och kunskap, vilket oftast sker i form av en skrivelse.
|
| Återremiss
|
Formellt beslut att låta ett ärende gå tillbaka till kommunstyrelsen för att något skall tillföras.
|
| Ärende
|
En fråga som tas upp till beredning och som så småningom får ett beslut.
|
| Överklagande
|
Kontrollmöjlighet för allmänheten och samhället att beslut fattas på rätt sätt och i överensstämmelse med gällande lagstiftning. (Detta har inte tagits upp till beskrivning i Fullmäktigeskolan eftersom ett överklagande kommer efter det att ärendet behandlats färdigt i fullmäktige).
|
