Under 1700-talet mättes vägarna på Orust upp med utgångspunkt från färjeläget i Svanesund.
Gästgivarordningen under 1600-talet gjorde att vägar röjdes och förbättrades. Vägarna mättes och milstenar kom på plats. En gemensam vägmil infördes samtidigt i hela landet.
Den gamla svenska milen, som gällde till år 1878, var något längre än den nuvarande, nämligen 10 689 meter. En mil motsvarade 18 000 alnar enligt den tidens mått. Efter varje mil sattes en helmilsten upp och däremellan kvartsmil- och halvmilstenar.
Regleringen av gästgiveriväsendet från mitten av 1600-talet innebar att den tidigare fria gästningen och skjutsningen för personer på resa i kronans tjänst avskaffades. Dessa skulle istället betala för sig och sedan ersättas för sina utlägg genom reseräkningar
För att både chaufför och resenär skulle kunna kontrollera avstånd på färdvägen och mellan gästgiverier så var det angeläget att få vägarna uppmätta och stolpade med milstenar.
Landshövdingen beställde på 1730-talet milstenar för huvudvägarna i Bohuslän. Dessa höggs i kalksten och försågs med årtal och kung Fredriks monogram och krona.
Orust och Tjörn fick inga sådana stenar, förmodligen för att vägarna ännu inte var tillräckligt farbara. Dessa stenar har därför ett annorlunda utseende. Det var först då dagens metersystem infördes år 1878 som milstenarna blev inaktuella.
Strax norr om Håltavatten i Morlanda socken finns denna kvartsmilsten som står kvar på ursprunglig plats i ett bevarat postament. Postamentet som är beväxt med mossa går ihop med bakomvarande stengärde. Inskriptionen består av intill 14 centimeter stora siffror och är 1/4.
Stenen står vid den gamla landsvägen mellan Svanesund och Ellös som upphörde när den nya vägen förbi Rödsvattnet blev klar år 1909.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Morlanda 555.
6454704 / 296712 (SWEREF 99 TM).
Helmilstenen i Stenshult är numera upprest som grindstolpe. Med största sannolikhet är det den helmilsten som saknas men som stått på Stenshults mark nära gränsen till Tryckhålan. Ifrån utgångsläget Svanesund och dit har det varit två mil och platsen är utmärkt på generalstabskartan från år 1859.
Stenen som har inskriptionen 1:4, finns på rastplatsen Såten, vid väg 160.
Stenen placerades vid Såten under år 2004. Den är funnen i ett förråd där vägmärken förvarats sedan vägbreddningar genomfördes på 1940- och 1950-talet i Orust kommun. Dess ursprungliga placering är osäker. Kvartsmilstenen står uppsatt intill två väghållningsstenar.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Torp 116.
6462773 / 305245 (SWEREF 99 TM).
Inskriptionen på milstenen i Assmunderöd är åt norr: 1/2 M. Tecknen är 10 centimeter höga och bokstaven M är sirligt uthugget. På baksidan: 1751 med 8 - 10 centimeter höga bokstäver.
Innan stenen flyttades till nuvarande plats 2006 har den antagligen flyttats flera gånger i samband med vägomläggningar av bron. Före senaste flytten stod den löst nedsatt med stor lutning i stenfyllningen vid ån cirka 10 meter från nuvarande placering. Enligt generalstabstopografiska kartan från år 1859 är nuvarande placering inte långt från den ursprungliga.
Stenen är åter upprest i ett nytt postament av sten 2006. Ifrån utgångsläget som varit färjeläget i Svanesund har det varit en och en halv (gammal) mil till stenens placering. Kvartsmilstenen i Goddalen har från färjeläget räknat föregått den här stenen.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Torp 24:1.
6460283 / 308532 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilstenen i Goddalen är en väldig natursten med ett sirligt hugget M. Den står vid den gamla landsvägen som upphörde 1890. Stenen står på sin ursprungliga plats. Avståndet hit från färjeläget i Svanesund var en och en kvarts mil.
Punkten för milstolpen finns markerad på Generalstabstopografiska kartan från 1859.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Myckleby 217.
6459407 / 310361 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilstenen utanför Myckleby hembygdsmuseum är märklig på så sätt att den blivit omhuggen till väghållningssten. Det har rimligen skett efter metersystemets införande år 1878. Istället för ¼ mil står det: 1 MTL Myckleby Prstgård. MTL står för mantal.
En teori är att stenen är den kvartsmilsten som på Generalstabstopografiska kartan från 1859 är utmärkt vid Oset på Nedre Mycklebys mark och som saknas idag. Den sattes upp på nuvarande plats år 2006.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Myckleby 215.
6456426 / 310044 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilstenen står vid vägkorsningen i Hogen, den är i granit och har texten: ¼.
Stenen står i ett ordnat postament och är flyttad från ursprunglig plats till dagens läge i samband med en vägbreddning på 1920-talet. Den har tidigare stått närmare gården Ileberg, omkring 300 meter öster om nuvarande placering.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Tegneby 161:1.
6452072 / 300152 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilstenen i Tavlebord är idag placerad längs väg 740 vid parkeringen till föreningslokalen Knatt.
Stenens placering är inte den ursprungliga. Den har ingått i en källargrund på ett hus som byggdes år 1880. Då huset revs togs stenen tillvara och låg i ett förråd fram tills uppsättningen i september år 2010. Det är osäkert var stenens ursprungliga placering varit.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Tegneby 504.
6449695 / 298150 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilstenen i Lunden är gjuten i betong med ett uppbyggt postament runtomkring. Den står i dag längs den gamla landsvägens sträckning.
Stenen ingick tidigare i en trapp och låg då med texten nedåt och inte synlig i ett hus som byggdes år 1907, alldeles i närheten av nuvarande placering. De 20 senaste åren har den legat som trappsteg med texten synlig tills den sattes upp i nuvarande läge i september år 2010.
Det är oklart var stenens ursprungliga placering varit.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Tegneby 507.
6446556 / 295095 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilsten som är inmurad i en trappa till ett bostadshus i Rom i Tegneby.
Vägminnen har ofta återanvänts och fått annan funktion, detta är ett bra exempel på en sådan. Stenen har fått funktionen som trappsteg. Inskriptionen är ¼ (mil). Det är ovisst var stenen ursprungligen har stått.
Helmilstenen i Hoga strax väster om Vräland återuppsattes år 2006 i ett nytt postament. Den hade tidigare tagits bort då vägen breddades på 1950-talet och förvarades under många år i Vägverkets förråd i Henån.
Den otuktade naturstenen har inskriptionen: 1 - M - 1751 - AF. Initialerna AF står för kung Adolf Fredrik, dessa skulle finnas med på helmilstenarna.
Stenen har varit delad men lagats. Den markerar att det är en gammal svensk mil från Svanesunds färjeläge till stenen.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Stala 374.
6451561 / 305215 (SWEREF 99 TM).
Inskriptionen på milstenen i Säckebäck är 1/4 M. Bokstaven M är i en mycket rundad stil med "fötter". Stenen är uppsatt på platsen, som enligt Generalstabstopografiska kartan från år 1859 stämmer mycket väl med den ursprungliga placeringen.
Stenen återfanns i diket till en tomtgräns strax intill sin nuvarande placering.
Avståndet till platsen från utgångsläget färjeläget i Svanesund var en och en kvarts (gammal) mil.
Då andra milstolpar på Orust har inskriptionen 1751, är det möjligt att denna också är uppsatt runt detta årtal. Även milstolpar på Tjörn som också står på den äldsta kartografiskt dokumenterade vägsträckan mellan Svanesund och Höviksnäs har årtalet 1751.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Stala 375.
6444641 / 306043 (SWEREF 99 TM).
Kvartsmilstenen i Skredseröd är en av 3 milstenar på Orust som står kvar på sin ursprungliga plats.
Den står vid den gamla landsvägen som på denna plats löper parallellt med den nuvarande vägen, väg 740, som byggdes under åren 1933-1936.
Stenen står framför en bergvägg bredvid en stor ek. Stenen lutar något och stensättning i marken syns runt stenen.
Stenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Röra 237.
6456567 / 301692 (SWEREF 99 TM).
Relaterad information