Vattenvård i lokala avrinningsområden

Detta LOVA-projekt pågick 2016-2018 och gick ut på att ge rådgivning för att kombinera en ökad produktion och samtidigt förbättra miljön i känsliga vattendrag. Vi höll till vid Strane å, Hagån, Kärrebergsån och Varekilsån som är avrinningsområden till Stigfjorden.

Näringsämnen i form av kväve och fosfor finns naturligt i miljön. Men när det blir för mycket näring där den inte ska vara uppstår övergödning Övergödning orsakas av ämnena kväve och fosfor och kan leda till syrebrist i vattnet. Vid syrebrist kan de bottenlevande djuren och en del fiskarter slås ut. Övergödning kan också resultera i algblomning.

Projektets syfte och mål

Vår ambition med projektet var att genom rådgivning till mindre lantbruk och hästgårdar minska närsaltsutsläppen till känsliga vatten genom riktad information. Näringen ska istället tas upp av jordbruksgrödorna så att lantbrukarnas skördar ökar. Rådgivningsföretag inom Greppa näringen ger större lantbruk stöd i dessa frågor, men vi ville nå även de mindre, som dominerar på Orust.

Med information från experter och vandringar i grupp längs vattendrag diskuterade vi vilka orsakerna till övergödningen borde vara och vilka åtgärder som får störst effekt för minskat näringsläckage. Tanken var att skapa en stolthet för och ett lokalt engagemang kring det lokala vattendraget.

Projektet ledde vidare till att Orust Kommun blev utvalt som ett pilotområde i det nationella så kallade LEVA-projektet som går i samma anda.

Flera personer står på en äng. På himlen syns en regnbåge.

Under 2019 har vi haft fem träffar i de tre åarna Kärrebergsån, Hagaån och Strane å. Det har varit många engagerade markägare och lantbrukare som kommit till träffarna, vilket är väldigt roligt.

Vi stannade vid olika platser längs med åarna där vi pratade om det vi såg. Vi diskuterade kring olika problem som finns, både miljöproblem och produktionsproblem. Många av de problem som finns här på Orust är relaterade till de stora flödesvariationerna som är i åarna och till den typ av jordart som är vanlig i det här området. Några av de problem som togs upp var markpackning, stående markvatten, erosion och översvämningar. Vi diskuterade i grupperna olika åtgärder som kan höja både produktionen och förbättra miljön.

För det är så att många markförbättrande åtgärder även förbättrar miljön. Det beror på att växtnäringen som läcker ifrån marken till vattnet i ån, till stor del läcker ifrån områden med dålig markstruktur och sämre produktion. Om markstrukturen istället är bra och det är en god tillväxt, tas näringen till stor del upp i växterna och hamnar på så vis inte i vattnet i ån och vidare ut i havet.

Återträff

Under hösten 2019 har vi haft återträffar, en träff för varje å. Där fortsatte vi arbetet tillsammans för att hitta rätt åtgärd på rätt plats.

Först ut var Varekilsån. Varekilsån är påverkat av övergödning och alla som bor och verkar i området runt Varekilsån kan tillsammans med ganska små insatser spela en stor roll i förbättringsarbetet. Störst påverkan på hur Varekilsån mår har skogsbruk, lantbruk och avlopp.

Hur Varekilsån mår påverkar även havet söder om Orust i Halsefjord och Stigfjorden. Varekilsån rinner ut i Halsefjord utanför Varekil i sydöstra delen av ön. Området har ett rikt fågelliv och i Varekilsån leker öringen.

Uppföljning

Vid en uppföljningsträff kom Dennis Wiström från Västerviks kommun och berättade hur de har arbetat fram ett lyckat samarbete för att minska näringsförlusterna från odlingsmarken. Där har de tillsammans hittat åtgärder som gör att näringen stannar kvar i marken istället för att följa med vattnet ut i havet. Det gynnar både miljön och lantbruket eftersom näringen då kommer grödan till godo och produktionen ökar. Greppa näringen fanns också på plats och berättade om olika bidrag och stöd som kan sökas för olika åtgärder.

På mötet diskuterades i grupp var problemområden finns och hur vi kan arbeta vidare tillsammans för att få bättre produktion och bättre miljö.

Arbetet med Varekilsån fortsätter med att ta fram underlag som visar vilka områden som har problem med till exempel översvämningar och vilka åtgärder som kan vara lämpliga.