Arrendera kommunal mark

Vi har olika typer av nyttjanderätter där vi upplåter kommunal mark till privatpersoner eller organisationer mot en avgift.
Vi har bland annat bostadsarrenden och jordbruksarrenden. Vi har även andra arrenden och nyttjanderätter för till exempel sjöbod, brygga, ledningar, idrottsändamål och mycket mer.

Olika typer av arrende för dig som enskild eller juridisk person

Ett arrende avtalas med en enskild person eller juridisk person (företag, förening eller dödsbo), vilket innebär att avtalet inte är knutet till en fastighet utan till dig som har undertecknat avtalet. Vid en försäljning av en fastighet eller byggnad följer därför inte arrendet med automatiskt. Arrendeavtal kan inte överlåtas till någon annan utan kommunens godkännande.

Bostadsarrende

Bostadsarrende är när arrendator har rätt att bygga eller behålla ett bostadshus på arrendetomten. Idag tecknar vi inga nya arrendeavtal, men de som finns sedan tidigare löper vidare.

Jordbruksarrende

Vill du arrendera kommunens mark för jordbruk? Du kan läsa mer om vilka marker som finns tillgängliga på sidan om jordbruksarrende.
Jordbruksarrende Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anläggningsarrende

Anläggningsarrende används för verksamheter. Som arrendator har du rätt att bygga eller bevara en eller flera byggnader för din företagsverksamhet. Anläggningsarrende används för till exempel kiosker, bensinstationer och restauranger.

Lägenhetsarrende

Lägenhetsarrende används när marken arrenderas ut för en annan användning än bostadsarrende, jordbruksarrende och anläggningsarrende.

Den som arrenderar har inget besittningsskydd vilket innebär att vi kan säga upp arrendet enligt avtalets villkor. Arrendatorn är då skyldig att återställa marken och lämna arrendestället. Dessa arrenden har oftast korta arrendetider och arrendet kan inte överlåtas till någon annan utan vårt godkännande.

Lägenhetsarrende är den mest använda upplåtelseformen på Orust och gäller för bland annat sjöbod, brygga, parkeringsplatser, odlingslotter och idrottsändamål.

Att tänka på när du arrenderar mark hos oss

Vilket område kan arrenderas?

• Du kan själv ansöka om ett område du är intresserad av.
  
• På sidan ”jordbruksarrende” kan du läsa mer om våra lediga jordbruksarrenden.

Innan du ingår ett arrendeavtal

• Fundera över dina behov och anpassa din önskade yta efter dem.
• Läs igenom arrendevillkoren, var observant på tiden för arrendet så att den passar för det du har tänkt använda arrendeområdet till.
• Anpassa dina investeringar på den arrenderade marken, till arrendevillkoren.

Att tänka på under arrendetiden

• Innan du uppför byggnader och anläggningar eller utför vatten- och avloppsanslutningar eller gör ingrepp i marken som är av bestående betydelse, är du skyldig att ansöka om godkännande från mark- och exploateringsenheten. När du har fått ett godkännande är det upp till dig att söka bygglov och andra tillstånd som behövs.
• Kontakta mark- och exploateringsenheten om du vill fälla träd.
• Du är skyldig att hålla den arrenderade marken och ytorna intill i vårdat skick.
• Du har inte rätt att överlåta avtalet till någon annan eller hyra ut i andra hand utan kommunens godkännande.
• Om du bedriver en verksamhet som kräver tillstånd måste du själv söka dessa hos respektive myndighet. Du ansvarar själv för den verksamhet du bedriver gentemot ansvariga myndigheter.
• Det hållbara miljöperspektivet är viktigt för oss. Det är viktigt att du som arrendator tänker på materialval, att inte använda kemikalier och andra medel som kan skada miljön.

Så här beräknas arrendeavgiften

Arrendeavgiften du betalar för ditt arrende ska vara skälig och ge en rimlig avkastning på markens värde.
Avgiften påverkas bland annat av läget, markens storlek och användningsområde. Många avtal har en miniminivå och en klausul om att avgiften ska justeras årligen utifrån konsumentprisindex (KPI) för att följa inflationen.

Ansök om att nyttja eller arrendera kommunal mark

Via vår e-tjänst kan du ansöka om att nyttja eller arrendera kommunal mark som enligt detaljplan är kvartersmark eller mark som inte är detaljplanelagd. Det vill säga mark som inte är allmän plats så som till exempel gator, torg och parker. Det regleras i detaljplaner vilka områden som ska vara allmän platsmark.