Artikeln publicerades
Kommunen arbetar aktivt med att på olika sätt klimatanpassa Orust, så att kommunen även i framtiden fortsätter vara en attraktiv plats att bo och verka i.
Så här skulle översvämningsskyddet i Henån kunna se ut i framtiden.
Kommunen har i mer än 10 års tid arbetat med att ta fram underlag och rapporter för hur kommunens samhällen och infrastruktur ska klimatanpassas, det vill säga skyddas från stigande havsnivåer och skyfall. Vi vill ligga i framkant, så att vi på bästa sätt kan utveckla och samtidigt anpassa samhället till klimatförändringarna.
År 2018 fick kommunen närmare en miljon kronor från Naturvårdsverket för att tillsammans med SMHI, Länsstyrelsen, Chalmers, med flera, ta fram en handbok för klimatanpassning av det kustnära samhället. Handboken, som blev klar 2019, har sedan dess legat till grund för framtagandet av detaljplaner samt klimatriskstrategin i vår nya Översiktsplan 2040:
Det handlar om att vi måste analysera åtgärdernas hållbarhetsgrad, så att rätt åtgärd kan väljas, för rätt plats och vid rätt tidpunkt. Vid behov av åtgärder för att skydda befintlig bebyggelse eller möjliggöra för ny utveckling så behöver genomförandet av detta ske stegvis, för att vara långsiktigt hållbart utifrån ett samhällsekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Vi behöver säkerställa att vi bygger ett långsiktigt robust samhälle då den sammanhållna bebyggelsestruktur som vi planerar för idag kommer att finnas under en längre tid, minst 100 år in i framtiden.
För Orust är Henån en viktig plats som kommuncentrum med många samhällsviktiga funktioner. Därför planerar kommunen för att både utveckla och klimatanpassa centrum för framtiden. Som underlag för detta tog kommunen fram ett planprogram som godkändes av kommunfullmäktige 2021.
I början av arbetet med planprogrammet gjordes en digital medborgardialog för att förstå hur Orustborna ser på Henåns centrum och dess framtid. Flera hundra personer svarade, och det blev tydligt hur viktigt Henåns centrum är för Orustborna.
Utifrån de inkomna svaren i medborgardialogen togs fyra mål fram för utvecklingen av Henåns centrum:
Många pekade på vikten av att satsa på kultur, mötesplatser, restauranger, strandpromenader och inte minst att översvämningssäkra centrum.
Att skydda Henån centrum är ett intresse som delas av flera parter. Orten har dels stora befintliga värden och dels en stor utvecklingspotential. Att utveckla Henån innebär en stor samhällsnytta med stora samhällsekonomiska vinster. Att stärka ortens identitet och attraktivitet genom utveckling av centrum skapar förutsättningar för medborgarnas trivsel, ökad inflyttning och för att näringslivet ska kunna fortsätta att satsa på orten.
En motsatt inriktning med avveckling av centrum skulle innebära att kommunen riskerar utflyttning och därigenom minskad skattebas, vilket skulle leda till en oönskad nedåtgående spiral. Kommunen behöver utveckling som ger inflyttning. Nedan redovisas hur kommunen arbetar med utveckling och klimatanpassning av dels centrum norr om Röravägen, vid hamntorget, och dels söder om Rörvägen längs Åvägen och Södra Strandvägen.
Utifrån principerna i handboken för klimatanpassning (se ovan) så har förvaltningen tagit fram ett förslag på tidplan och process för att bevara och utveckla denna del av centrum de kommande 100 år. Innan 2030 görs geotekniska utredningar och förprojektering av ett klimatskydd som ett underlag för framtagande av en detaljplan. Mellan 2030 och 2040 utvecklas centrum utifrån den nya detaljplanen med flytt av parkeringsplatser, anläggande av hamntorg, grönytor, hamnkrog och stärkt kulturhus.
Befintlig spont längs ån har en kvarstående livslängd på cirka 20 år. Därefter måste den bytas för att det inte ska bli allvarliga konsekvenser för befintlig bebyggelse och torgytor, med till exempel skred. I samband med att den sponten ändå måste ersättas så sätts en högre spont för att även skydda mot översvämningar cirka år 2040. Även ett översvämningsskydd i öst-västlig riktning anläggs då för att skydda hela området. En annan god anledning till att vänta till år 2040 är att det behöver finnas ny lagstiftning och bättre finansieringsmöjligheter än idag, vilket tydligare kan fördela kostnaderna efter nyttan av översvämningsskyddet mellan stat, kommun och fastighetsägare.
Livslängden för bebyggelsen kring torget bedöms vara ytterligare minst cirka 80 år. Beslut om områdets utveckling och skydd föreslås ske i flera steg beroende på hur klimatkrisen fortsätter. Ett nytt större ställningstagande beslutas förslagsvis om cirka 50-60 år. Oavsett ska området kunna utvecklas på bästa sätt till gagn för både orustbor och besökare.
Centrum söder om Röravägen, det vill säga Södra Strandvägen och Åvägen ligger cirka dubbelt så högt som norra delen av centrum, runt 3 meter över havet istället för 1,5 meter. Det innebär att detta område inte riskerar att drabbas av stigande havsnivåer förrän om tidigast cirka 100 år. Det ska här understrykas att kommunen arbetar utifrån ett klimatscenario som innebär sämsta tänkbara utveckling, en mer pessimistisk syn på utvecklingen, än den som anses vara mest trolig. Detta skapar redan idag förutsättningar för ett mera långsiktigt skydd.
Utifrån det mest negativa scenariot för stigande havsnivåer som SMHI beräknat för Henån, så innebär en extremhändelse - som har en procents sannolikhet att inträffa år 2120 - en havsnivå på 2,86 meter. Det är inte ett problem, eftersom det inte handlar om någon översvämning, utan vattnet når endast upp till ungefär marknivån i området.
Om det skulle visa sig bli problem med översvämning längs Åvägen och Södra Strandvägen om hundra år kan sponter anläggas för skydd ytterligare lång tid framåt. Längre tidshorisont än så är inte heller relevant. Det är mycket mer samhällsekonomiskt att utveckla Henåns centrum kommande hundra år, kring viktiga funktioner som busstation med mera, än att inte göra det. Att planera och bygga på befintliga nivåer kring 3 meter över havet är också i enlighet med Länsstyrelsens riktlinjer för långsiktig översvämningssäkring. Det är också på denna nivå som stora delar av utvecklingen av centrala Göteborg, Kungälv och andra kustorter planeras och sker på, av samma samhällsekonomiska anledningar som beskrivits ovan.
De stora riskerna längs med Åvägen och Södra Strandvägen är erosion och därpå ökad risk för skred på grund av vattenflödena i ån. Dessa risker har kommunen eliminerat med de åtgärder för skredsäkring som genomförs och som ska vara klara till sommaren 2025. Med dessa åtgärder är området klimat och skredsäkrat för minst hundra år framåt.
Artikeln uppdaterades