Artikeln publicerades
Se upp för klängmaneter när du badar
Under de senaste dagarna har både media och invånare på Orust rapporterat om ett ökat antal av den så kallade Klängmaneten.
Foto: Björn Källström
Klängmaneten har precis som vanliga brännmaneter nässelceller, men på Klängmaneten är de mer potenta och kan därför ge större effekter på den som bränner sig.
Orust kommun vill därför uppmana dig att vara vaksam där du badar.
Vad är en Klängmanet?
Djuren har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och ”klänger” sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.
Klängmaneten har sitt ursprung i de norra och västra delarna av Stilla havet men har spridit sig till Atlanten och hittas numera i de flesta av Europas havsområden, förutom i Östersjön.
Klängmaneten har observerats i Sverige sedan 2018 då de första fynden gjordes på Knutens badplats på Tjörn. Enligt en artikel från Göteborgs Universitet kan den varma sommaren 2018 ha varit en bidragande faktor till att maneterna kom just då, och enligt forskare Björn Källström är det en stor möjlighet att fler varma somrar ökar risken för en ökad mängd Klängmaneter.
Hur känns de igen?
Maneten är genomskinlig, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.
På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 millimeter i diameter och den kan bli cirka 35 millimeter hög. Tentaklerna är cirka 10 millimeter långa och ljusbruna.
Vad kan du göra?
- Håll uppsikt och undvik kontakt
- Var vaksam på symptom då olika personer kan reagera olika starkt på Klängmanetens nässelceller.
Rapportera dina fynd till Artportalen via rappen.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.u
Läs mer:
Klängmedusa, Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Artikeln uppdaterades