Kråksundsgap vandringsled

Kråksundsgap är en av västkustens mest beryktade passager.

Det gällde att ta sig in i tid före natt och storm så märkena i enslinjen syntes. När den vita kvartsfläcken på Högholmen var rakt över stenröset på Sollid var kursen rätt. Den som lyckades ta sig in kunde segla i trygghet inomskärs nästan ända till Lysekil.

Enslinjen vid Kråksundgap

  • Högholmen - kan besökas med båt
  • Sollids kummel
  • Stora Glippan - syns från parkeringen samt punkt 1, 2 och 4 på kartan. Står otillgängligt på ett högt berg.

På Högholmen finns en stenbrygga och en boj att lägga till om du vill titta på spåren efter fyrstationen. Ledstänger underlättar promenaden.

Koordinater parkeringsplats:

  • WGS 84 (lat, lon): N 58° 7.093', E 11° 28.141'
  • WGS 84 decimal (lat, lon): 58.11822, 11.46902
  • RT90: 6452037, 1244542
  • SWEREF99 TM: 6447317, 292033

Kråksundsgap är en vansklig passage. Med två väl synliga punkter i landskapet fick man en linje att segla efter. De första fyrarna placerades i samma enslinje.

Karta över vandringen vid Kråksundsgap.

Sjökort.

Stora fartyg har förlist här genom åren. Först måste man förbi undervattensgrunden Alnebåden och Koppholme flu. Närmare sundet kan man överraskas av en svår sjöhävning med tvära vågor. Seglare brukar köra igång motorn, för här lyder inte båten som man är van. Men det händer att propellern spinner i luften så länge att styrman tappar kontrollen. Än knepigare blir det om man därtill får möte i det trånga sundet. Det är därför man här i trakten säger: ”Är du en karl, så klarar du Kråksunds gap”.

Gamla tiders sjöfarare höll sig helst inomskärs. Den trånga passagen innanför Bråtö var inte utprickad, men den som lyckades ta sig in genom Kråksunds gap kunde segla i trygghet norrut nästan ända till Lysekil. Det gällde det att ta sig in i tid, före natt och storm, så att man såg märkena i ”enslinjen”. När man hade den vita kvartsfläcken på Högholmen mitt förstenröset vid Sollid inne på Orust, så var man på rätt kurs.

De första fyrarna lades också i den gamla enslinjen. Mitt uppe på Högholmen ovanför kvartsfläcken, ”Vita Fläcken”, låg mellan 1890 och 1911 ett fyrvaktarhus med inbyggd fyr och på Sollid nära 50 meter över havet restes också en fyr. De var fotogendrivna och fick varje dag tändas och släckas av Högholmens fyrvaktare.

1911 ersattes båda med AGA-fyrar som styrdes automatiskt genom Gustaf Dahléns geniala uppfinningar. Högholmen avfolkades och huset monterades ned. 1941 släcktes båda fyrarna och ersattes av två nya i själva sundet, den södra på Bråtö, den norra på Kråkholmen, kallad ”Kråkholme lykta”.

Men än idag är den gamla enslinjen inprickad på sjökortet. Märkena utgörs nu av en vitmålad betongtavla på Högholmen och det vita fundamentet till den sista fyren på Sollid.

Högt uppe på berget Stora Glippan bakom dig bryter en svartmålad trätavla horisonten. Den restes 2005 av Morlanda Hembygdsförening och ersatte originalet, som Marinen hade satt upp i början av 1900-talet. Den ligger precis i enslinjen och fyllde en viktig uppgift under kriget, då fyrarna ofta släcktes.

Skolklass på utflykt till fyren, Ruth, Tage, Greta, Svea, Ingrid, Ingvar, John-Erik, Britta, Gustav-Lennart, Nils, Gustav, Karl-Hugo.

Gustaf Daléns uppfinningar revolutionerade fyrväsendet. Hans solventil (t.h.) nedbringade gasförbrukningen kraftigt. Genom metaller som reagerar på ljus reglerade den gastillförseln så att den tände fyren i skymningen och släckte den på morgonen. Det blinkande skenet åstadkoms av klippapparaten (t.v.) som reglerades av gastrycket. Med en anordning som automatiskt också bytte ut utbrända glödnät kunde så fyrarna sköta sin uppgift utan tillsyn i över ett år. Daléns uppfinningar spreds över världen och renderade honom Nobelpriset i fysik 1912.

Den första fyren på Sollid byggdes 1896 för att leda sjöfarare in mot Kråksunds gap. Den visade ett fast vitt sken 48 meter över havet. Själva fyren var monterad på ett sju meter högt bocktorn och sköttes av fyrvaktaren på Högholmen, som varje dag hade 101 trappsteg att vandra hit upp.

Den fotogeneldade fyren ersattes 1911 av en gasdriven AGA-fyr i en åttakantig kur på ett betongfundament. Gastuberna fick man hala upp i en för ändamålet tillverkad plåtränna.

Sollids fyr släcktes när fyrarna i själva sundet tändes 1941, en större på Bråtö i söder och en mindre på norra sidan, lokalt kallad ”Kråkholme lykta”. Gamla tiders sjöfarare klarade inseglingen genom det besvärliga sundet med hjälp av en s.k. enslinje. När de hade Vita Fläcken på Högholmens sydvästra sida mitt för ett stenröse här uppe på Sollid, så kunde de styra rakt in mellan skären och sedan låta ankaret gå eller segla tryggt inomskärs norrut.

Enslinjen är utmärkt på sjökortet än idag, men utgörs dels av en vit betongtavla på Högholmens västra sida, dels av detta vitmålade betongfundament, angivet som Sollids kummel.

Förr var Sollids fyr en omtyckt utflyktsplats. Varje år vandrade skolbarn i trakten hit under en friluftsdag för att njuta av den storslagna utsikten och lära sig mer om sin hembygd. Tidigare fanns bara en gångstig från Hälleviksstrand till Edshultshall. Vägen här nedanför är en arvtagare till den första vägen som byggdes 1914 mellan Stensbo i Morlandadalen och Mollösund.

Marinen satte i början av 1900-talet upp en trätavla för att hjälpa sjöfarare att hitta Kråksunds gap.

Det är sundet som du ser i sydväst, mellan Bråtö fyr i söder och ”Kråkholme lykta” i norr. Kråksunds gap är en av västkustens mest beryktade passager för den som vill inomskärs. Vägen in är kantad med förrädiska grund och ibland är sjöhävningen svår. För att hålla rätt kurs riktade man in sig efter en så kallad enslinje, som bildades av två framträdande märken. Det ena utgjordes av en bergyta med vit kvarts på den kulliga Högholmen, rakt innanför Kråksunds gap, känd som ”Vita fläcken”. Det andra märket var ett stenröse uppe på Sollid på Orust. När man hade dem mitt för varandra så kunde man tryggt lova upp och segla in mot sundet.

Denna enslinje blev i slutet av 1800-talet synlig även nattetid genom en fyr på Högholmen och på Sollid. De släcktes när fyrarna i själva sundet installerats 1941. Men enslinjen finns kvar på sjökortet, idag markerad av en vitmålad betongtavla på Högholmen och det vita fundamentet till den nedlagda fyren på Sollid.

Marinen satte upp trätavlan som en förstärkning, eftersom fyrarna släcktes under krigstid. Den avtecknar sig mot skyn och ligger precis i enslinjen. Den ruttnade med tiden ned och en kopia sattes upp av Morlanda hembygdsförening 2005 och är liksom originalet 3 x 4 alnar (180 x 240 centimeter).

Flera personer står uppe på ett berg.

En gång 1946 klättrade Eric, Maria, Gustav, Helga och Gertrud upp för att njuta av utsikten.

Under två veckor i september 1853 begravdes på Bråtö 22 barn och vuxna från Edshultshall. De var offer för koleran. Den ordinarie kyrkogården fick inte användas. Kistorna skall ha förts hit ut i en s.k. kåg av en fiskare och hans trettonårige son. Edshultshall spärrades av i sex veckor och invånarna försörjdes genom att proviant placerades på en udde nära Hälleviksstrand.

1834 kom koleran till Sverige, som härjades av återkommande epidemier. Förtvivlat försökte man hålla den på avstånd genom att elda med beck, svavel och grisklövar eller tugga på malört, träkol, krut och krita. Många föredrog receptet kamferbrännvin.

Att infektionen spreds genom flugor, mat och vatten och att den direkta dödsorsaken var vätskeförlust visste man inte. Dessvärre trodde man att vatten förvärrade sjukdomen. De drabbade dog oftast efter några hemska dygn med törst, kräkningar och diarré. Numera botas sjukdomen med dropp av koksaltlösning.

Först i efterhand blev gravplatsen välsignad och jorden vigd. Stenmuren har tillkommit senare och minnesstenen restes av Morlanda hembygdsförening 1956.

Andra kolerakyrkogårdar i området finns i Kårehogen nära Morlanda kyrka, och på Valön och Mollön. Vid viken 300 meter västerut finns fem stenkretsar. Det är lämningar efter tillfälliga bosättningar, förmodligen från 1500-talets sillperiod. På södra Bråtö finns flera sådana s.k. tomtningar.

Kumlet på västsidan byggdes 1838 och fyren 1941 som hjälpmedel för sjöfarare i det besvärliga sundet Kråksunds gap. Under Högholmen kan du läsa mer om farledens fyrhistoria.

Kontakt

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet. Ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Hjälpte denna information dig?

Saknar du någon information på denna sida?
Har du synpunkter på den här sidan så tar vi tacksamt emot dem. På det sättet kan vi arbeta för att göra innehållet på sidan ännu bättre.

Beskriv vad som är felaktigt eller saknades.
Formuläret används för att förbättra webbplatsens innehåll. Ditt meddelande skickas till den som är ansvarig över sidan. Om du har en fråga, ring eller mejla Kontaktcenter.


Ange din e-postadress.
Det du skickar till kommunen blir allmän handling. Du kan läsa mer om det på sidan om offentlig handling.