Hoga runsten

Den förste skrivkunnige personen på Orust högg i sten. Beviset för det finns på gården Hoga vid vägkorsningen i Vräland. Namnet Hoga har gammalt ursprung och tros betyda högar, alltså gravhögar.

Hoga

Området har varit bebott under mycket lång tid. Här har gjorts fynd som dateras från stenåldern och framåt. Det finns domarringar från äldre järnålder, ett järnåldersgravfält med högar och stensättningar, samt runstenen som är från vikingatiden.

Hoga runsten.

Runstenens inskription

Runstenens inskription är svår att tolka. En tidigare tolkning som numera tros vara fel var: "Haur i A m denna sten efter Ramund". Där A är namnet på gården och m motsvarar ordet märkte.

Inskriptionen på Hoga runsten.

En nyare tolkning är: "Ior i Åm utförde stenen här på mulen". I detta sammanhang motsvarar mule en ås/kulle.

Inskriptionen på Hoga runsten.

Del av inskriptionen på runstenen i Hoga

Del av inskriptionen på Hoga runsten.

Fornminnesregistret Fornsök

Hogastenen är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Stala 2:1.

Koordinater (N/E)

6451186 / 305793 (SWEREF 99 TM).

Järnåldersgravfält

Fältet innehåller 8 stycken större högar och 17 mindre stensättningar. Högarna kan vara upp till 15 meter i diameter, medan stensättningarna är mindre och delvis övervuxna.

Järnålderns gravar är brandgravar. De döda brändes och de brända benen lades i en urna eller direkt i marken. Runt om gjordes en stensättning eller en hög.

Fornminnesregistret Fornsök

Fältet är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Stala 1:1.

Koordinater (N/E)

6451112 / 305825 (SWEREF 99 TM).

Gravfält med domarringar

Vackert belägna gravfält som ligger uppe i skogsbrynet, där den gamla vägen till Stala kyrka just lämnar Vrälands slätter bakom sig.

De två domarringarna består av tämligen stora resta stenar, 7 respektive 9 stycken. Förmodligen har båda ringarna ursprungligen bestått av 9 stenar. Ringarna ligger tätt tillsammans och tangerar varandra.

Vid utgrävningar av domarringar har man hittat urnor med brända ben i. Urnorna har återfunnits både inne i ringen och under eller intill stenarna. Det förekom även att ben och aska ströddes ut i ringen. Bland benen efter människorna finns ibland även rester efter eldskadade smycken, pärlor, redskap och benrester efter offrade djur. Namnet domarring kommer från den folkliga föreställningen att dessa platser senare skulle ha varit tingsplatser.