Hagadösen

Hagadösen är en av Sveriges mest kända gravar från stenåldern, uppförd för omkring 5 500 år sedan. Den ligger vid gränsen mellan Tegneby och Stala socken.

Ett ståtligt minnesmärke över våra äldsta inbyggares vördnad för sina döda är den riksbekanta Hagadösen. Hagadösen är en megalitgrav från bondestenåldern och är en av de absolut största av sitt slag på västkusten.

Dösen finns i Stala socken ungefär en kilometer öster om Tegneby kyrka. Förmodligen byggdes den omkring år 3 400 före Kristus.

Dösen ligger högt i landskapet och med utsikt över den havsvik som under stenåldern bredde ut sig över ängsmarken nedanför. Den dåvarande strandlinjen gick kanske endast ett 10-tal meter nedanför dösen. Norr om dösen utbredde sig en annan vik, ända upp till trakten runt Tegneby kyrka.

Området är mycket rikt på lämningar från både sten- och bronsålder. Här finns förutom megalitgravar även rösen, högar, skålgropar och gravfält.

Hagadösen.

Hagadösen var kanske avsedd för endast en person. Gravkammaren utgörs av fyra resta hällar och en takhäll. Ursprungligen var dösen omgiven av en jordhög, och den brutna cirkel av mindre stenar som fortfarande omger graven är rester efter högens kantstenar.

Hur är dösen byggd?

Gravkammaren består av fyra stenblock, som mot insidan är nästan plana. Alla mellanrum har tätats med flata stenflisor som travats på varann. Taket består av ett enda stenblock. Mot sydväst finns en halvmeterbred öppning med en tröskel av tre kantställda stenar. Precis utanför bildar två stenhällar en kort gång mot söder. Gravkammaren omges av en rund hög med en kantkedja av klumpstenar runt om.

Arkeologisk undersökning

Dösen undersöktes 1915 av arkeologen Vilhelm Ekman. I kammarens mitt fann han en omsorgsfullt lagd stenläggning med en rund grop, täckt av en flat sten. Även gropens botten bestod av en flat sten. Under denna fann Ekman ytterligare en grop, utan stenläggning men med en mörk kolartad fyllning.

Fynd

Vanliga fynd i megalitgravar är skärvor av lerkrukor. Märkligt nog fanns inte en enda i Hagadösen, och bortsett från en liten pärla av bärnsten inget gravgods från dösens egen tid. Det har säkert funnits där, men röjts ut för senare begravningar.

Vid utgrävningen år 1915 hittades pärlor av bärnsten, en stenyxa, en flintdolk och ett hängsmycke av skiffer. Fynden var emellertid lämningar efter en senare begravning. Några spår efter den första begravningen kunde man inte hitta. Övriga fynd är 4 000 år gamla, så tydligen har Hagadösen mer än tusen år efter att den byggdes betraktats som helig och återanvänts som grav.